[2009-05-29]

Forskarna ser en fortsatt positiv trend för torsken i Östersjöns östra bestånd

Det råder en fortsatt positiv trend för det östra torskbeståndet i Östersjön. Vi är på väg mot en återuppbyggnad av det västra, svagare, torskbeståndet i Östersjön. Och forskarna har godkänt EU:s förvaltningsplaner för Östersjötorsk. Det konstaterar Internationella Havsforskningsrådet, ICES.

– Det är glädjande att den positiva trenden fortsätter. Nu gäller det för ministerrådet att fatta det enda och kloka beslutet att följa ICES rekommendationer och sina egna förvaltningsplaner när de i oktober, under det Sveriges ordförandeskap, ska bestämma nästa års fiskekvoter, säger Fiskeriverkets generaldirektör Axel Wenblad.

I dag presenterar forskarna i Internationella Havsforskningsrådets rådgivande kommitté sina årligen återkommande biologiska råd för fiskbestånden i Östersjön. Forskarnas råd gäller i första hand fiske efter torsk, skarpsill, sill och lax. På begäran har Havsforskningsrådet också granskat EU:s förvaltningsplaner för de två torskbestånden i Östersjön. Förvaltningsplanerna, som innebär en gradvis anpassning av fisket för att på sikt bidra till ett hållbart fiske på livskraftiga torskbestånd, fastställdes av ministerrådet år 2007.

Forskarnas utvärdering ger EU:s torskåterhämtningsplan godkänt, och poängterar samtidigt vikten av att förvaltningen sker i enlighet med försiktighetsansatsen. Det är nödvändigt att fiskeansträngningen i Östersjön minskar, att det olagliga fisket upphör och att utkast av fisk begränsas.

– Att överutnyttja den försiktiga ökningen av torsk som nu registrerats, vore förödande för Östersjöns ekosystem, för torsksituationen, för det framtida fisket och för tillgången på torsk för konsumenterna, konstaterar Axel Wenblad.

Östersjötorsk – östra beståndet

Havsforskningsrådet bedömer att den biologiska statusen hos det större torskbeståndet har förbättrats. Fiskeridödligheten – det vill säga andelen fiskar i ett bestånd som dör på grund av fiske – har minskat snabbare än förväntat.  Så snabbt att man redan är framme vid det långsiktiga mål EU räknat med att uppnå år 2015. Det innebär att beståndet numera fiskas på en hållbar nivå enligt det långsiktiga målet i EUs förvaltningsplan. Enligt planen kan fångsterna öka med 15 procent till 56.800 ton under år 2010.
Forskarnas bedömning förutsätter att nationella data om fiske, landningar och utkast är korrekta.

Östersjötorsk – västra beståndet

Situationen för det mindre torskbeståndet väster om Bornholm är sämre. Beståndet klassas som överfiskat och lekbeståndet behöver förstärkas. Det västra beståndet är i år något större än tidigare på grund av en stor årskull torsk som föddes 2008. Eftersom Havsforskningsrådet accepterar EU:s förvaltningsplan, som innebär en 10-procentig minskning av fiskeridödligheten under 2010, ger det tillfälligt utrymme för något större fångster. Från den rekommenderade nivån för år 2009 innebär EU:s torskplan att fångsterna höjs med 8 procent till 17.700 ton under 2010.

Skarpsill

För skarpsill finns i dag ingen förvaltningsplan. Fångsterna av skarpsill har varit stora ända sedan mitten av 1990-talet. Havsforskningsrådet bedömer att skarpsillbeståndet nu överfiskat, med risk för ett ohållbart fiske. Enligt försiktighetsansatsen rekommenderar forskarna därför en minskning av fångsterna från 2008 års nivå på 380.500 ton till 306.000 ton under 2010.

Sill

Sill i Östersjön fördelas på flera enskilda bestånd som bedöms var för sig. Det finns i dag ingen förvaltningsplan för något sillbestånd.
Sillbeståndet i centrala Östersjön har minskat i storlek sedan 1970-talen och har stabiliserats på en låg nivå under 2000-talen. Beståndet bedöms som överfiskat, med en alltför hög fiskeridödlighet. Havsforskningsrådet rekommenderar att nuvarande fångster begränsas till högst 103.000 ton under 2010.
Fisket efter sill i Bottenhavet bedöms vara hållbart med en förhållandevis låg fiskeridödlighet. Ett problem är att enskilda sillar har minskat i storlek successivt sedan 1990-talen, vilket enligt Havsforskningsrådet kan bero på täthet i beståndet eller på klimatpåverkan. Havsforskningsrådet rekommenderar att fångsterna, enligt försiktighetsansatsen, bör förbli strax under 110.000 ton.

Rügensillen, som vandrar in och ut ur Östersjön, kommer att behandlas i råden för Västerhavet.

Lax

För lax finns fem förvaltningsområden i Östersjön. I norra Bottenviken och västra Bottenviken finns en något ökad årsproduktion av smolt (laxyngel), medan situationen i Bottenhavet, östra Östersjön och västra Östersjön inte har förbättrats.
Havsforskningsrådet rekommenderar därför ett oförändrat fisketryck på lax i hela Östersjön. Det innebär fångst av högst 133.000 vilda laxar under 2010.

Råden från Internationella Havsforskningsrådet, ICES, rådgivande kommitté för fiskefrågor används av EU för att besluta om fiskets omfattning i EU:s medlemsländer samt i EU:s förhandlingar med Ryssland.

Havsforskningsrådets fiskeribiologiska råd för Västerhavet kommer den 26 juni.

För mer information, kontakta Fiskeriverket:

Johan Modin, tfn 0731- 01 98 80
- Sveriges representant i ICES rådgivande kommitté för fiskefrågor

Bengt Kåmark, tfn 0706- 38 63 11

Fiskeriverkets växel 031- 743 03 00